Partner login

Inte bara en meterstock

Hultafors - Sweden

Det är klart att människor nästan alltid haft behov av att mäta avstånd. Måtten har utgått från människan och vad man kunde prestera. Därför har avstånd som ett yxkast, spjutkast eller pilskott varit helt naturliga för tidigare generationer. Inte så alldeles precist kanske, men man förstod vad som menades.

Imagecaption=Work on Empire State Building, 1930s.Romarna skulle ha ordning och reda på tillvaron. De införde begreppet milia - det som senare blivit våran mil. En milia var helt enkelt 1.000 dubbelsteg á fem fot vardera, vad vi idag skulle definiera som 1.478 meter.

Nästan 100 år senare introducerades den metriska systemet officiellt i Sverige, efter ett förslag från KO Wallenberg. De gamla avståndsmätningarna skulle successivt fasas ut under en övergångsperiod på 10 år. År 1889 blev det olagligt att använda gamla svenska inches i handel och kommers.

Men hur skulle vanligt folk kunna använda sig av nymodiga metrar och centimetrar när man lärt sig mäta i tum? Här skulle behövas ett rejält utvecklingsarbete!

Imagecaption=Karl-Hilmer Johansson Kollén.Och det skulle snart bli till. I Stockholm fanns det vid den här tiden en egensinnig arkitekt som hette Karl-Hilmer Johansson Kollén. När han fick i uppdrag att rita detaljer till en teater så vägrade han direkt av religiösa skäl och sa i stället upp sig från sitt arbete. Vem skulle våga göra det idag...? Och vad skulle han leva på nu i fortsättningen?

Karl-Hilmer insåg det pedagogiska värdet av att kunna se båda mätsystem på samma gång, så han utvecklade en jämförelse sticka. Detta var helt enkelt mätstock som visade både gamla inches och nya centimeter. Problemet var att linjalen var besvärlig att hantera i ett enda långt stycke. Sedan kom Karl-Hilmer nästa innovation - tumstock. .Imagecaption=Karl-Hilmer Kollén's comparison rule.

Kapitalet - 5 000 kr - kom från en engelsk dam som fått höra om de här idéerna och som hon gärna ville satsa på. Så grundlades Svenska Mått- och Tumstocksfabriken som gav de satsade medlen mångfaldigt igen. Detta är idag Hultafors AB - den oinskränkte tillverkaren av måttstockar i Sverige.

Imagecaption=Old commercial plate.Tillverkningen av tumstockar har gått lysande, den sammanlagda längden av alla tillverkade tumstockar skulle kunna gå flera varv kring jordens yta.

Tumstockarna - eller meterstockar som de börjar kallas nu - tillverkas i flera material. Det finns meterstockar i både aluminium, glasfiber och vanligt trä beroende på vilken miljö man kommer att använda sina tumstockar i. Och det vanliga träet är inte längre "äkta tumstocksträ" som man skrev i annonserna förr. Då syftade man på oxel (före 1960-talet) men sedan har glasbjörk blivit det alldeles äkta tumstocksträet.

Det finns fortfarande tum i olika längder. Det är inte längre svensk verktum som anges på tumstockarna utan engelsk tum (inch). Den engelska tummen är något längre (25.4 mm) än den svenska tummen (24.7 mm).

Imagecaption=Downy birch in Sweden.

Det finns även norsk och dansk tum (26,15 tum) som är längre i förhållande till engelsk tum. Anledningen till detta, enligt rykten, är att allt förr vanligtvis mättes i engelsk tum. Men när skepp lastade med timmer nådde Storbritannien från Danmark, stämde aldrig måtten. Det visade sig att timret hade torkat något under transporten och krympt.För att lösa detta problem, ökade danskarna sin tum för att kompensera timrets krypande storlek under färden till brittiska hamnar.

Hultafors folding rules marksVad kan du då mäta med en meterstock/tumstock idag? De ger en hög precis avläsning i antingen meterstystemet eller i det kombinderade meter/tum systemet..

I början av meterstocken finns det några småsiffror inom parentes - samt en romersk siffra III. Detta är EU-märkningen för att mätverktyget är tillräckligt noggrant för att uppnå vissa överenskomna mätdirektiv.

Vid 8.5 cm in på meterstocken finns en trekantig symbol i rött som innefattar bokstäverna KHJK. Det här är inget internationellt hokus pokus utan bara Hultaforsbolagets egna firmasymbol.

Fråga oss