Inte bara en tumstock

Det är klart att människor nästan alltid haft behov av att mäta avstånd. Måtten har utgått från människan och vad man kunde prestera. Därför har avstånd som ett yxkast, spjutkast eller pilskott varit helt naturliga för tidigare generationer. Inte så alldeles precist kanske, men man förstod vad som menades.

 

 

Romarna skulle ha ordning och reda på tillvaron. De införde begreppet milia - det som senare blivit våran mil. En milia var helt enkelt 1.000 dubbelsteg á fem fot vardera, vad vi idag skulle definiera som 1.478 meter.

 

 

Men hur skulle vanligt folk kunna använda sig av nymodiga metrar och centimetrar när man lärt sig mäta i tum? Här skulle behövas ett rejält utvecklingsarbete!

 

Och det skulle snart bli till. I Stockholm fanns det vid den här tiden en egensinnig arkitekt som hette Karl-Hilmer Johansson Kollén. När han fick i uppdrag att rita detaljer till en teater så vägrade han direkt av religiösa skäl och sa i stället upp sig från sitt arbete. Vem skulle våga göra det idag...?  Och vad skulle han leva på nu i fortsättningen? 

 

 

Kapitalet - 5 000 kr -  kom från en engelsk dam som fått höra om de här idéerna och som hon gärna ville satsa på. Så grundlades Svenska Mått- och Tumstocksfabriken som gav de satsade medlen mångfaldigt igen. Detta är idag Hultafors AB - den oinskränkte tillverkaren av måttstockar i Sverige.

 

Tillverkningen av tumstockar har gått lysande, den sammanlagda längden av alla tillverkade tumstockar skulle kunna gå flera varv kring jordens yta. Tumstockarna - eller meterstockar som de börjar kallas nu - tillverkas i flera material.

 

Det finns meterstockar i både aluminium, glasfiber och vanligt trä beroende på vilken miljö man kommer att använda sina tumstockar i. Och det vanliga träet är inte längre "äkta tumstocksträ" som man skrev i annonserna förr. Då syftade man på oxel (före 1960-talet) men sedan har glasbjörk blivit det alldeles äkta tumstocksträet.

 

 

Det finns fortfarande tum i olika längder. Det är inte längre svensk verktum som anges på tumstockarna utan engelsk tum (inch). Den engelska tummen är något längre (25.4 mm) än den svenska tummen (24.7 mm).

 

 

 

I början av meterstocken finns det några småsiffror inom parentes - samt en romersk siffra III. Detta är EU-märkningen för att mätverktyget är tillräckligt noggrant för att uppnå vissa överenskomna mätdirektiv. Vid 8.5 cm in på meterstocken finns en trekantig symbol i rött som innefattar bokstäverna KHJK. Det här är inget internationellt hokus pokus utan bara Hultaforsbolagets egna firmasymbol.

 

Lars E Olsson